Då var jag tillbaks i WoW igen då. Det började för någon månad sedan, efter att jag provat på och tröttnat på Warhammer Online. Nu har jag snart spelat WoW i snart fyra år, till och från.
Jag spelar framför allt Cnac, min alldeles urspungliga figur i Azeroth. Honom skapade jag på natten, tidigt på småtimmarna den 11:e februari 2005. Faktum är att jag redan hade spelat Cnac i en månad i betan, men det räknas nog inte. Cnac började sin karriär på Shadow Moon, en europeisk PvP-server. Sedan flyttade hela gillet till Magtherion. Där sov Cnac ett tag medan jag skapade en druid på rollspelsservern Moonglade. Där trivdes jag mycket bra och flyttade över Cnac och en präst som heter Firinn för att samla alla mina figurer på en server.
Det där med rollspelsserver... man kan inte anklaga WoW-spelare i allmänhet för att vara mycket rollspelsintresserade, men på en rollspelsserver finns i alla fall en lite chans att man stöter på de WoW-spelare som har intresset.
Det är också en trevlig erfarenhet att spela WoW som icke-student. Det betyder bland annat att jag inte kan spela lika mycket som förr. Jag har efter flera år av förmiddagsspelande utan särskilt mycket problem med överexploaterade områden i spelet äntligen fått det tvivelaktiga nöjet att dela begränsad resurser med mina medspelare.
En annan sak som är kul är att jag kan spela mer och mer med mina barn (i alla fall de tre äldsta). Vi spelar tillsammans både som horden (på en annan RP-server) och som alliansen (på Cnacs server). Vi har skapat gillen på bägge servrarna (Clan Sgurr) och har allmänt kul. Det är spännande att se vad barnen tycker är kul, särskilt sådant som jag inte alls uppskattar! Exempelvis de oändliga duellerna i Goldshire/Cross Roads... jag sätter folk direkt på /ignore-listan som utmanar mina figurer på duell utan lite rollspel först. Mina söner accepterar oavsett vem som utmanar!
2008-11-19
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar